07.06.2020

egrepet «skrivesperre» er velkjent blant forfattere av ulike slag. En opplever at alt blir trist og all skriving bare byr på motgang. All skaperglede og skaperevne synes å forsvinne som dogg for sola, og dette er det tilsynelatende lite å gjøre med.

Òg vevere kan oppleve noe tilsvarende. Vi kan kalle det «vevesperre». I det svenske tidsskriftet «Hemslöjd» nummer 3/2020 som nylig lå i postkassene, hadde Maria Dietrichs og Malin Vessby et oppsett under tittelen «Inspiration». Der ba de tre kunstnere gi tips om hvordan de kan stimulere skapertrangen.

1] Henriette Ousbäck

Tekstil- og broderikunstneren Henriette Ousbäck forteller at «jag har gått och grunnat på en liten övning som kan vara ett sätt att båda ha trevligt, komma igång med att brodera – och komma vidare.» Oppskriften hennes er like god for vevere som for andre tekstilkunstnere, du må bare tilpasse den litt til den teknikken du bruker.

Henriette Ousbäck foreslår at en tar en liten remse tøy, noe helt nøytralt, som for eksempel en bit av et gammelt laken. Så bestemmer du deg for et sting du vil bruke. Så sier hun at du skal brodere en stund med dette stinget hver dag ei ukes tid. «Håller man sig til ett och samma stygn i flera dagar, tvingas man att bli påhittig,» sier hun. Samtidig blir det en øvelse i å holde på med det samme over tid. «Vissa dagar kanske du sitter helt kort, andre dagar längre. Men bestäm dig under hela veckan för samma stygn.»

Fargen på garnet foreslår hun imidlertid at du varierer. «Välj en ny färg varje dag. Andvänd garner du har hemma, gärna alla möjliga grovlekar. Om du icke har några, kanske du har sytråd? Det brukar bli väldigt spännande broderier med sytråd.»

Først når det har gått ei uke, er du klar for å bytte sting. Og om remsen tar slutt, bytter du rett og slett til en ny. Ikke tenk på at det du gjør skal «ska bli något». Se på det du gjør som en lek med nål og tråd. «Jag tror att det kan bli väldigt roligt. Jag tror faktiskt att jag ska försöka mig på det själv!» slutter hun.

2] Moa Ott

Moa Ott er finsnekker. Hun mener det beste for henne er gå inn i seg sjøl og finne fram til det som gjør henne glad. «Inspirationen dör lett när man känner att man inte klarar nånting», sier hun. «Det ska ju vara kul.»

3] Anna Bauer

Anna Bauer er tekstilkunstner og strikker. Hun sier at garn kan en både kjøpe til tøst, som støtte og fordi en har lyst. Så om en trenger en lite puff for å komme i gang med å strikke, kan en begynne med å skaffe seg garn. Så kan en bla i de fine strikkebøkene som en har, men ikke har åpnet på lenge. Dét inspirerer nesten alltid, mener hun. Eller det går an å kontakte noen venner og starte en strikkegruppe. Da strikker alle i gruppa det samme hver for seg, og gir hverandre litt drahjelp.

Forventninger om at det en strikker, skal bli fint, velgjort og vakkert, kan i blant hindre en i å slippe seg løs. Et strikkearbeid trenger faktisk ikke være vakkert på baksida eller ha jevne masker. Et strikkearbeid trenger faktisk ikke bli noe over hodet. I blant er det det å holde på som i seg sjøl er det trivlige. Da byr en dessuten inn det uforutsigbare – så får en se hvor en havner, sier hun.

«Ha slöjdmaterialet framme. Det ska inte ligga högst upp, längst in i någon garderob. Man ska inte behöva krångla för att komma igång,» sier hun.

«Också att begränsa sig kan vara ett sätt att få fart på kreativiteten. Som att bestämma sig  för att bara sticka med restgarner. Vad kan gamla stumpar og smånystan bli? Eller så kan man ge sig själv andra ramar. Sticka bara grönt eller fåglar eller morötter, eller vad vet jag. Begränsade valmöjligheter skapar ofta valmöjligheter. Det är en paradox. Men plötsligt har en ny tanke väckts som tar en vidare,» sier hun. ֍